I ditt ansikte, PM

Ibland är undervisningen i japanska riktigt rolig. Alltså, "rolig" som i "humoristisk". (Visst, den är rolig på det andra sättet också. Tycker jag i alla fall!) Det måste vara för att många av uppgifterna vi får är så fyllda av härlig, svart humor att man inte kan göra annat än att småle. Jag kan inte minnas att jag har stött på sådana konstiga grejer när jag har läst andra språk som när jag läser japanska. Då jag läste spanska fick vi spela upp Askungen (jag var prinsen, tro det eller ej), då jag läste tyska sjöng vi Zehn Kleine Jegermeister och när jag läste engelska fick vi lyssna på lärarens internskämt som han själv bara tyckte var... smålustiga. Allting var egentligen samma sak förutom att det var olika språk.

Vad jag får uppleva under mina japanskstudier? Många konstiga, roliga grejer. Det första annorlunda var ju egentligen att en av våra första jävla glosor var ordet "antropologi". Vad ända in i helvete...? Vanligtvis brukar det ju vara vardagliga ord som "frukost", "bord", "sol", "sten", "hus", etc. Men de här kom först några veckor senare. (För att inte tala om våra första verb som vi fick lära oss under vår TREDJE vecka! Och då har vi varit i skolan varje dag under dessa veckor) Istället fick vi satsa på att lära oss japanska för "advokat", "litteratur", "vetenskap", "asiatiska studier", "internationella relationer", "antropologi" och "ekonomi".  Sedan fick man uppleva att våra lärare skrattar åt eleverna då de har fel. Och gör man någonting som är helt åt skogen på en inlämningsläxa skriver de "OBS!!!!!!!!!!!!............." + ett evighetstecken. Dessutom har man fått översätta meningar som innefattat supande (jag älskar att "bakfylla" är en av glosorna i vår första läroboks sista kapitel) och se på bilder av folk som tänker ta självmord genom att hoppa ner från tak och på så sätt fatta att man skall skriva "snälla, dö inte/gör det inte!" på japanska.

Men allt det var under förra terminen och jag har höga förväntningar på denna. I vår splitternya lärobok kan man hitta uppgifter som handlar om en av bokens karaktärer: Takeshi. Här skall man se på bilder på Takeshi i olika situationer och skriva vad som händer honom. (På japanska, förstås) Man kan inte låta bli att tycka lite synd om Takeshi för på bilderna ser man bland annat hur (ursäkta bildkvalitén, min kamera har inte så bra inzoomningsfunktion) han blir bestulen på sin väska av en liten person med tuffa solbrillor, hur Mary skrattar åt honom när hans byxor plötsligt går sönder där bak, hur Beavis stjäl Takeshis plånbok ur väskan som han verkar ha lyckats ta tillbaka (eller så köpte han en ny), hur han blir slagen på käften av sin kompis (det står "tomodachi" över snubben till höger, vilket betyder "kompis"), hur han blev mobbad och fick sten kastad på sig som barn (återigen av kompisar), hur Kyouko dumpar honom och öh... hur en läskig gubbe tafsar på honom på tåget. Det är underbart.

Och idag var det trevligt att få tillbaka en del av tentan och se att min lärare uppskattade ordvitsen jag hade plitat ner. (På japanska) Hon hade till och med svarat med en ordvits som matchade min...

... på ryska.

Jag har fått tillbaka inspirationen nu när terminen har dragit igång igen, så avslutningsvis tänkte jag bjuda på:

Årets första jappsfras: KAZE O HIITEIRU SHI, EIGO GA HANASENAI SHI, KUTSU O HAKU.

Betyder: EFTERSOM JAG ÄR FÖRKYLD OCH INTE KAN TALA ENGELSKA SÅ SKA JAG TA PÅ MIG SKOR.

PS. Jag brottas just nu med dilemmat att försöka lära mig dricka kaffe eller inte. Det jag har att välja på är alltså att bli dement eller få bruna tänder. DS.