Kolla moonwalken

Vitt, blått och en man som kan dansa som en... ja, jag vet inte vad. En gud? Någonting sånt, i alla fall. Vad bra att Greklands manliga bidrag vann igår. Låten sög visserligen, men kolla bara hur han rör sig... det måste vara konst. Om inte Sverige skulle vinna så kunde väl åtminstone Grekland få göra det, det hade varit guld värt. Och så blev det ju!



... och så vaknar jag och inser att det var blott en dröm. Läser man framsidan på blaskor som Aftonbladet står det till och med "EXTRA! Gratulerer på dagen, Norge!" Vi har sjunkit så lågt.

Hellre Grekland!

Satans norrmän.

ONE MORE TIME FOR THE MOTHERLAAAAAND

Med planering inför mina stundande äventyr på andra sidan jordklotet (dit ni kommer ifall ni skulle gräva ett hål rätt genom marken, ni vet) och den stundande veckans tenta så är det mycket att göra för en いい学生 som mig. Fast jag brukar inte vara särskilt duktig, jag slappar mycketmycketmycket mer än vad jag borde göra. Det suger. Men jaja, de kommande dagarna skall jag visa bättring.

Ikväll är det final i Eurovision! Missa inte det. Riktiga män ser på det. Jag har dock missat semifinalerna, men det enda jag behöver veta är att Sverige gick vidare till final. Vi vinner inte i år heller, men förhoppningsvis får vi en bättre placering än föregående år. Och vårt bidrag sticker ju faktiskt ut ur mängden! Det gillar jag. Det är kanske bäst att vi inte vinner, för om vi gör det så blir vi väl bombade av Ryssland. För ni har väl hört om hur putta ryssarna blev på oss på grund av det här numret?


Negern stal min cykel

Minns ni Punch-Out till gamla goda NES? Man boxades och så. Till en början var det en dedikering till Mike Tyson, men sedan gick det utför med honom och senare utgåvor av spelet hade inte med honom. Tror jag. Jag skall vara ärlig och säga att jag aldrig spelade Punch-Out, men jag spelade faktiskt Super Punch-Out till SNES! Riktigt kul spel och jag tvivlar inte på att föregångaren också var det. Hur som helst är en uppföljare på väg till Wii sedan ett tag tillbaka och när jag rannsade Loading.se idag så såg jag att det har dykt upp ett par reklamfilmer och de är så bra att jag tycker att de förtjänar ett inlägg på min blogg.





Definitivt ett spel jag skulle köpa ifall jag hade haft ett Wii.

Jag är ingen Sasha

Jag glömde att berätta (=orkade inte skriva ett inlägg) om att jag kom med på en liten roadtrip i Skåne igår... i förrgår. Någon lyckades med bedriften att skaffa körkortet (hoho, riktiga män har ju redan gjort det TVÅ GÅNGER) och jag hade fortfarande knappt besökt några andra ställen än Lund och Eslöv så det var ju lämpligt. Det var en intressant resa, men när jag tänker efter så är det inte tillräckligt intressant att läsa om för svenskar att det motiverar en detaljerad återberättelse så jag kan sammanfatta det med två punkter (det har blivit många listor på senaste tiden):

  1. Jag köpte och provåt en spitt(e)kaka
  2. Vi lärde oss att man kan öppna själva bensinlocket som krävde en nyckel (inte samma som för tändningslåset, vad för bil använder sånt egentligen?) med en vanlig cykelnyckel
Det är sant. Vi var i de skånska kaxiga ungarnas hemstad, jag tror att jag länkade till det klippet på youtube en gång, Trelleborg och var tvungna att tanka. Vi hade inte någon nyckel till bensinlocket och vi trodde att vi skulle bli strandsatta i fruktansvärda Trelleborg och dö och blablabla och så visade det sig att man kunde låsa upp det med en sabla cykelnyckel. Jag tror att biltillverkaren var snål när de tillverkade de där.

Spittekaka (spiddekauga) är förresten inte så jävla gott. Det är ju för sjutton bara mjöl, socker, ägg och så någonting annat kanske... utöver färgämnena alltså. Det smakar som en tråkigare maräng och man får socker överallt runt munnen (och på händerna) och blir kletig. Jävla skåningar, vad är poängen med det? Överpris är det också. Med de ingredienserna kan det väl för fan inte vara dyrt att tillverka skiten. Den lilla jag köpte kostade 30kr.



Bild relaterad. Det är jag och min spittekaka.
30 spänn för den där klumpen bestående av ägg och socker.

Nu vet jag varför jag har börjat sucka som en gubbe

Så jag har kommit fram till att det finns två stora, potentiella faktorer som kan sabba min vistelse i Japan:

  1. Kim Yong Il
  2. Svininfluensa
Den här influensan har ju fått ett så överdrivet rykte att min blogg troligtvis får tre miljarder nya läsare (vilket blir resten av världens befolkning) bara för att jag nämner ordet "svininfluensa". Nu är det tydligen så att japanerna har fått nys om att man har påträffat något fall i Stockholm, vilket i deras ögon är = OMG, ALLA SVENSKAR HAR SVININFLUENSA! och kommer därför inspektera oss extra noga när vi landar i Tokyo. I alla fall om det vår lärare berättade för oss idag stämmer. Har man minsta lilla symptom (dvs. vanliga förkylningssymptom som snuva) så skall man genomgå tester. Och är man smittad så blir man satt i karantän i en vecka, samma sak med de 15 personer som satt närmast. Fuck year! Det är en sån sak som man skulle kunna berätta om efteråt och skratta åt, men som nog inte är lika rolig medan man är inlåst.

Men! Det är inte så farligt. Egentligen. Inte när nyheter som att företaget 3D Realms läggs ned skakar hela världen. Vi har väntat i över 10 år, men ännu inte fått uppleva att utvecklingen av världens blivande bästa spel bli färdigt och nu... undrar jag om det någonsin kommer hända?


Om inte så bör Duke åtminstone få huvudrollen i Gears of War 3.




Hjälp

Man kan säga mycket om mitt liv, men ett som är säkert är att jag nog har tillbringat åtminstone en timme idag åt att sitta och försöka räkna upp alla spel jag har. Det visade sig vara lite svårare än vad jag trodde då jag inte har min spelsamling nära mig. Åtminstone inte hela min spelsamling. Det måste vara en helt bunt med spel som jag glömmer, för jag vill minnas att jag hade fler än vad jag kan komma på (nu) då jag räknade sist... för typ fyra år sedan. Ring mig om du har sett den försvunna delen av min spelsamling.

Så vad gör du om en månad och var är du? Själv är jag i Japan och... äger. Förmodligen. Jag börjar bli lite nojig angående det där. Det är inte så att jag tänker "åååh, kommer jag längta hem?! hur ska jag klara mig!?!", utan tankegångarna går snarare "satan i helvete om jag går och får någon allvarlig sjukdom eller skadar mig nu! Och jag dödar Kim Yong Il om han får för sig att starta tredje världskriget i sommar". Jag är seriös, Nordkorea hittar bara på problem. Och medan jag är i full gång med att leva min dröm så kommer de där satans sumprunkarna och sabbar allt. Säkert!


Jag hoppas att jag åtminstone hinner köpa en yukata innan något händer.

Men det blir inget demonstrerande för min del

Studentstaden Lund har nu lyckats visa mig vad en studentstad är kapabel till. Jag har nämligen aldrig varit med om så mycket människor på Valborgsmässoafton. Redan från tidig förmiddag satt det mycket folk i Lunds stadspark (som är ganska stor) och i stort sett alla verkade vara studenter. Så man gick dit, man umgicks, man åt mat, folk drack, folk lyssnade på musik. Och så höll man på typ hela dagen. Det var som en festival, fast utan band som spelade. Det var riktigt trevligt och jag förstår äntligen varför det finns folk som anser att valborgsmässoafton är en kul dag. Jag har tidigare bara associerat den med trista bondfester där folk bara sitter och super. Nästa år får jag kan nog se till att ta med solkrämen dock, jag har blivit lite röd. Så att det bränner, ni vet. Det tänkte jag inte alls på när jag begav mig till parken igår. Därför blev det ingen majbrasa för mig och inte heller någon fest på kvällen.

Jag undrar om det faktum att jag planerar inför nästa år betyder att jag redan ser fram emot det.

Annars har jag fått höra att den gamla Bygdegården hemma i Bygdeå har brunnit ner! Har ni någonsin hört något så hemskt?!

Yes, Tom Cruise!

I dessa tider när vi plågas mer än vanligt av folk som beter sig som svin (hehe) så är det svårt att inte tänka på hur saker och ting kunde ha varit. Jag hade kunnat vara stenrik. King Kong-Bögen kunde fortfarande ha haft mig inneboende. (Nåja) Duke Nukem hade kunnat finnas på riktigt. Sverige hade fortfarande kunnat vara en stormakt. Troligtvis världens största sådan. Häromdagen läste jag lite grann om porrskådisen Mary Carey; hon som ställde upp i guvernörsvalet samma år som Arnold Schwarzenegger gjorde det, ni vet. Tänk vad hon hade kunnat uträtta underverk! Jag saxar dessa punkter (från Wikipedia) som hon hade tänkt ta itu med ifall hon hade blivit guvernör:

  1. Legalisera homoäktenskap (Okej, ta bort det här va!!!!!!!)
  2. Beskatta bröstimplantat (wat)
  3. Gör stripteaseuppträdanden avdragsgilla (jag tänkte att det skulle bli mer intressant om jag strök det sista)
  4. Installera webkameror i guvernörsbostaden (? Intressant)
  5. Skapa ett "Porr mot pistoler"-program för att minska antalet handeldvapen (fuck year, jag skulle byta in alla mina skjutvapen)
  6. Vara goodwill-ambassadör för att locka företag till delstaten  (gäsp)
  7. Personer som uppbär arbetslöshetsunderstöd skall fullgöra jurytjänstgöring (ka-kaa?)
  8. Motarbeta attackerna från John Ashcroft och Justitiedepartementet på porrindustrin (Ja, ge de surkukarna på tasken!)
  9. Medge förlängda öppettider för barer till kl 04.00 (Yessssss!)
  10. Fokusera på AIDS-epidemin (k, men först och främst porren, va?)
Jag fick höra så sent som idag att scientologerna hade hållit till inne i Lund även denna helg. Spännande, va! Det kanske betyder att jag kanske kan träffa dem nu på lördag och komma ett steg närmare den riktiga sanningen. Och Tom Cruise.

Men jag fick äntligen klara av Biotjock

De flesta som känner mig vet redan att jag är av den sällsynta sorten som faktiskt föredrar regn och muliga dagar framför soliga. Åtminstone på sommaren/våren. Det beror förstås lite grann på vad man skall göra, har jag planer som innebär att jag skall vistas utomhus är det ju klart att jag föredrar klart väder. Men finns det inget att göra (innefattar oftast aktiviteter med vänner) så håller jag mig helst inomhus. Och är jag inomhus när det är soligt ute så stör ljuset mig och jag kan ofta bli seg och tappa suget på att ha kul.

Detta påmindes jag om idag.

Det har varit soligt och varmt idag, precis som det har varit hela den senaste veckan. Typ.  Alla andra blev glada och pigga av vädret medan jag snarare blev trött och gnällig. Så jag ringde någon skum skåning för att kolla vad de sysslade med och som jag befarade så var de igång med någon fest. Precis då började jag dessutom bli jävligt bitter. Att vilja göra någonting, men att inte orka är väldigt otrevligt. Jag var inte på rätt humör för att kunna dra mig till andra sidan stan på egen hand. Och så hade det tydligen varit en fest föregående kväll också vilket suger, eftersom jag för bara någon dag sedan blickade mot horisonten och suckade medan jag längtade efter en trevlig fest.

Då tog jag en promenad och det kändes som att det bara var tjejerna i Girl's Generation som förstod mig i min bitterhet.



Tänkte att jag kunde handla på Willys för att tröstäta lite när jag satt ensam hemma medan alla andra i hela världen umgicks med varandra. Synd bara att jag insåg att jag behövde spara pengar till Japan och skulle då tvingas undvika utgifter.

Jag gick ifrån Willys med en deodorant och salt.

Nä, jag ogillar soliga dagar.

Ny, fräsch juice? Jag tackar

Det har hänt förut att jag har ifrågasatt min manlighet. Jag minns inte av vad vilken anledning jag gjorde det sist, men något var det i alla fall. Jag tror till och med att jag gjorde det på bloggen. Nåja, hur som helst! Jag gör det nu på nytt och jag gör det på grund av de där jävla koreanerna. Jag sitter faktiskt och diggar till det här. (Lägg märke till raden "kom till Norrland" i refrängen)



Gee gee gee gee gee gee!

Sabla koreaner att forma musikgrupper med onödigt många medlemmar, dessutom med massa かわいい små flickor, och fylla musikvideorna med fina färger så att det blir alldeles ljust, gulligt, svängigt, trallvänligt och, och... alldeles... alldeles underbart.

Detta åker in på min iPod och MP3-spelare. :(

Jag hade faktiskt kunnat betala för det...

... även fast det var gratis.



Synd bara att man inte kunde närvara ändå.

Och så var det livet förstört

Nu är det kört. Jag är sjukt besviken. Varför var det ingen som sa något? Jag hade ju kunna förändra hur saker och ting blev. Allt kunde nu vara så mycket bättre. För mig. För dig. För din mormor. Ruskigt onödigt detta. Jag var nämligen nere på stan idag, det var ju vårväder och jag behövde ett par nya öronlurar. (Och så kunde jag kolla om Game fortfarande hade det där exemplaret av Yakuza 2 inne) Sen gjorde jag precis som jag planerade. Jag köpte ett par nya hörlurar och Yakuza 2, i stort sett gratis. Inga utsvängningar. (Förutom att jag kirrade Red Dead Revolver tillsammans med Yakuza 2, fuck yeah) Hade jag gått 20 meter längre söderut innan jag gick hemåt så hade jag sett att fucking scientologerna lät en ta ett gratis stresstest!

Jävla skit.

Och inte för att gnälla, men varför är det ingen som har kommenterat det förrförra inlägget? Blir det inte bättring så blir jag så illa tvungen att försvara min blogg från tölpar som ni, på ett vis som liknar detta:


Nästan, men inte riktigt

Det var länge sedan sist som jag uppdaterade två gånger på en och samma dag, men jag måste skriva detta medan jag har det färskt i minnet.

Jag såg nyligen Hjälp, jag är med i en japansk gameshow som ju är en svensk version av det amerikanska  I survived a Japanese game show. Och faktiskt måste jag säga att jag gillade en del av det jag såg mer än det man såg i det amerikanska. Jag blev så trött på den amerikanska versionen, och det blir man väl säkert på detta också, men det som drog ner den amerikanska var allt det tröttsamma paktandet vilket man verkar slippa i den svenska. Men vad fan.

Måste de verkligen låta Sveriges jävla b-kändisar tävla? Anna Book, (men hon åkte ut nu, ha), "Dogge", Joker från Rederiet (vad han nu heter i verkligheten) och en hel hög med annat folk. Och så Carolina Gynning som programledare, vad satan. Kunde inte bara ha valt vanligt KULT folk istället? Skumma individer. Nu började istället Anna Book grina när hon förlorade så alla bara "nääääää, stackars gumman" och "Dogge" skulle så klart se skamsen ut medan den japanska programledaren förklarade honom som segraren (till segrarmusik i bakgrunden) när han hade slagit ut henne. De befinner sig i en färgglad jävla studio full med japaner som garvar åt dem, när de är iförda söta säldräkter och de beter sig som om allt är  LOL SERIOUS BUSINESS.

Det blev inte bättre av att Anna Book skulle gnälla om sina fobier när avskedsgänget spikade in henne i en låda och förde bort henne med en gaffeltruck. Hoppas de skickar lådan till Nordkorea.

Ah, ljuva Mesjtjovska

Så min tid i hemtrakterna är över och jag är återigen på skånsk mark. Och det är som om jag aldrig hade åkt. Typ. Jag har för mig att jag bäddade min säng innan jag stack härifrån men jag kanske inbillar jag. Jag vet i alla fall att jag hade tänkt göra det. Sitter och jäser och lyssnar på soundtracket till Casshern i ett Skåne som ser precis likadant ut, förutom att det är en smula grönare. Kanske är lika bra att posta någon bild istället för att försöka snacka om det, bilder säger liks mer än tusen ord, så jag kan ju faktiskt ta ett foto för det goda här i världen.

Så.


Det var inte en så jättefin bild, men kameran är lite som den är. Dessutom lyser ju solen nästan rätt in i den. Nästan.
Och så läste jag en rätt underhållande artikel i aftonbladet på vägen ner! Hade könsrollerna varit ombytta hade det inte varit det minsta roligt, men det ämnet har jag ju redan snackat om i ett tidigare inlägg. Men läs inledningen och säg sedan att det inte låter lite kul.

Hon tog rånaren som sin sexslav
Pistolmannen försökte råna skönhetssalongen. Men fick en smäll på käften – och tre dagar som fastkedjad sexslav.



Hela artikeln kan man läsa här.

Erkänn att det är rätt kul. Det betraktas ju inte som så manligt ifall man försöker råna någon brud, blir nedslagen och fängslad och våldtagen av just nämnda brud i ett antal dagar. Pluspoäng att det var i Ryssland. Kom ihåg det, barn.

VEM ÄR

Jag vet inte hur det är nu för tiden, men förut så brukade alla vettiga ungar (just precis, alla vettiga ungar) stiga upp tidigt på lördagar och söndagar för att ta del av det bästa som hände på hela helgen: Pokémon. Att se vilka pokémon Ash, Brock och Misty skulle fånga härnäst var man ju tvungen att se. För att inte glömma Team Rocket. (Även om de i stort sett aldrig fångar några nya pokémon)

Helgens höjdpunkt.

Och höjdpunktens höjdpunkt var ju mittpartiet där man fick gissa vem som var pokémon. Men dagen kunde bli förstörd då man hade fel.


Dags igen

Det blir lite glest mellan uppdateringarna nu, till och med nu när jag äntligen har tillgång till dator i stort sett när jag vill. Men av någon anledning har jag inte så mycket tid just nu åt det, trots att jag har lov just nu. Det är knappt så att jag har tid till att plugga! Man kanske inte skall räkna med att få så mycket gjort när man är hemmahemma. Och är det någon som vill veta ungefär hur det ser ut i norra delen av vårt kära Svea Rike så är det väldigt vitt. Fortfarande.

Å andra sidan spelar det ingen roll. Hur ofta jag än uppdaterar min blogg så vet jag inte om det någonsin skulle kunna mäta sig med det här:



Det är inte för inte som man känner sig kass.

Det är därför man är så hård som man är



Och IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH, jag stod precis bakom Idolmåns i säkerhetskontrollen och satt en rad framför honom på planet till Stockholm! Inte riktigt lika stort som att stå bakom Trollkarlstobbe i kassakön på Elgiganten, men ändå. Jag borde ha tagit kontakt med honom och sjungit lite. Cara cara mia, can you leave me nooow?

Om du kunde vara så snäll

Jag heter Alvin och jag är här för att ställa dig en fråga:

"Vilket är det hårdaste musikstycket som har gjorts?"

"Murdered in the Basement" säger killen med det långa håret.
"In Da Club" säger killen med kepsen och de stora hängsmyckena.
"Ragga Runt" säger killen i epatraktorn.

Jag förkastade de svaren. Istället valde jag något annorlunda. Jag valde...



Synd bara att inte alla kan förstå.

Och imorgon drar jag för sista gången på länge till Norrland och hänger där. Jag rakade mig imorse förresten, det såg inget bra ut. Hur gick det för er?

How can you know so muuuch?

April, April, era dumma sillar.

Skulle den här bloggen bli någonting sånt? Nej, vet ni vad!

Det var länge sen sist som jag fick uppleva detta; vår i april/slutet av mars. Jag har dock hört att det fortfarande råder vinter däruppe så jag kommer inte flyga i ett plan nästa vecka, jag kommer åka i en tidsmaskin. Som tar mig till en annan plats. Jaja, det blir fint. Nu är det jul-junior (påsk) och då skall vi fira Jesus med ägg. Så nu avslutar jag det här inlägget innan det blir alltför tydligt att jag inte vet vad jag skall skriva. Hejrå.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0