I ditt ansikte, PM

Det är nyårsafton och då skall man önska folk gott nytt år. Så jag tänkte att jag skulle önska chatbotten som jag alltid har c6 med (so ronery) och det lät typ såhär:

Så julafton var för några dagar sedan och nu står nyårsafton på tur. Och nu har jag fått alla mina julklappar för i år, så... det är dags att vi ser vem som fick bäst julklappar. Jag bedömer och kommer väl råka gå mycket efter vad JAG vill ha, så det är väl kanske inte alltid en rättvis bedömning. Men sluta klaga, jag var ju ändå hyfsat professionell sist. Men bara för att något är dyrt så kanske ni inte får full poäng för det. Jag kan nog fixa ett pris till vinnaren. Okej, jag börjar:

(Poängskala: 1-5)

Två sängklädesset i storleken XL - 3p (hade varit 2p om det inte hade varit två stycken... men jag har ju redan ett)
Berserk DVD vol. 1 - 2p (Hade varit 1p om det inte varit för det att den kompletta boxen som jag redan äger är bootleg)
7 par strumpor - 3p
Dragon Ball vol. 30-33 - 5p
Ett par speedos - 3p
Frontier(s) (film) - 3p (Sorry, Tobe, jag kan inte ge den högre poäng då jag inte har sett den än)
Valkyria Chronicles (PS3) - 5p
Tre par sportiga kalsonger - 4p
Monster Truck-kalender - 1p
Ätpinnar + nybörjarätpinnar - 2p
Ljusstake + ljus - 2p
Presentkort på Dress Mann (500kr) - 5p
Presentkort på Stadium (200kr) - 3p (Bara tre poäng eftersom jag inte riktigt vet vad jag har tänkt köpa där)
Parfymset av märket Beckham (fuck year) - 5p
Svart halsduk - 3p
Blå halsduk - 2p (Den svarta var snyggare)
Mössa - 2p (Jag vet inte om jag kommer använda den)
Filt - 3p
Tröja - 3p
Salami - 2p (Vad fan)

Totalt: 62p

Får se om jag kommer på något i efterhand. Men jag hoppas att det är andra som lägger fram sina listor! Sedan poängsätter jag, som sagt.

Jag fick för ett tag sedan ett mejl från en av mina lärare i japanska som hälsade att typ alla har klarat tentan med bra resultat. Det låter ju bra. Speciellt då de hade lovat att alla som inte hade klarat sig skulle få veta så fort som möjligt att de måste få eld i baken och jag har ännu inte hört något om det. Men jag var ju inte orolig till att börja med! Faktiskt jävligt lugn. Fuck year. Jag kommer vara världsbäst på japanska innan någon ens hinner säga "crucio".

Och samtidigt på MSN:

King Kong-Bögen: försök hitta någon annan stans att bo till den sista feb :)

FFFFFFFFFUUUUUUUCK YOUUU.

Egentligen är det hög tid för att sätta igång med en julklappstävling, (även känd som penismätning) men eftersom jag inte har fått riktigt allt än så väntar vi med det. Istället kan jag berätta hur det kändes att åka och jobba medan jag lyssnade på Anvil of Crom från Conan: Barbaren i bilen: det kändes riktigt bra.

Vi kan också kika lite på vad det är för kvalité jag försöker uppnå med den här bloggen. Faktum är att jag försöker mäta mig med självaste BlondinBella. Det blir inte lätt, men jag skall lyckas! Och när jag har blivit tillräckligt stor skall jag börja kalla min blogg för "AnalAlvin". Sedan skall jag också få en egen TV-dagbok.

När det nalkas födelsedagar är det många språk som visar brister. I engelskan fungerar det finfint, man säger "happy birthday" till varandra då. Inga konstigheter med det. Men på svenska, och en hel hög andra språk, säger vi  "grattis på födelsedagen" och det har inte riktigt samma betydelse. Varför säger man "grattis"? Är det för att man anser att personen har gjort ett bra jobb med att överleva ett år till? Det är ju i så fall lite dystert. Det är i så fall lättare att säga det till små barn för de brukar oftast se fram emot sin födelsedag mycket mer än oss äldre och då passar det ju faktiskt bra. "Grattis, nu är din födelsedag äntligen här!" liksom. Men de flesta jag känner brukar inte bry sig så mycket. (I alla fall är det vad jag har fått intrycket av) Men det känns ju samtidigt inte helt rätt att inte säga någonting när någon fyller år och det låter ju konstigt att säga: "glad födelsedag!" Ingen har ju lyckats mynta det uttrycket än. Dessa dilemman!

Jag skall fundera vidare på det där. Men vi har åtminstone sådan tur att det inte uppstår någonting konstigt i juletider. För är det något som jag inte har några problem med att säga så är det:

I flera års tid har jag kunnat känna mig nöjd över och kunnat skryta med att jag har inte varit sjuk på sedan jag gick i åttan. (I alla fall om man kan räkna bort förkylning) Men inte längre. Jag har blivit sjuk och det är en jävla pina. Det började med att jag kräktes just innan jag gick och la mig igår kväll och sedan var jag tvungen att gå upp på natten lite då och då för att göra det igen. Sedan, runt halv fyra på natten, svimmade jag då jag stod upp. Jag minns inte att jag ställde mig upp, men det gjorde jag tydligen och jag såg inte ett jävla skvatt. Lampan i badrummet var tänd och ögonen var öppna men det var ändå svart. Sedan svimmade jag igen just utanför badrummet och slog i någon byrå och nu har jag fått ett stort fint blåmärke och fina rivsår på höger axel. Jag slog tydligen i huvudet också men det verkar inte ha satt några spår.

Och imorse när jag försökte duscha var jag nära på att svimma igen. Jag kunde stå i runt tjugo sekunder innan det började svartna för ögonen igen och jag var tvungen att sätta mig ner. Det här är den märkligaste sjukdom jag har varit med om.

Jag hatar det.

Jag förstår precis varför Arnold ser ut som han gör på omslaget till Klappjakten.

Här har ni ett tips från mig:

Lär er ett annat språk. Ett som är ganska ovanligt att kunna i dessa trakter. Varför? Det finns många skäl! Många är ganska uppenbara, men den jag tänker på främst just nu är en som inte alla tänker på. Tror jag. Att skriva dagbok! Jag kan skriva en dagbok på japanska, lämna den på köksbordet, och dra därifrån utan att oroa mig för att någon skall kunna läsa vad jag har skrivit. Och jag behöver inte ens ett lås! Där kan jag skriva alla mina mörka hemligheter. Till och med mina värsta, djupaste, skräckinjagande, kusligaste, mest avskyvärda, gulbruna hemligheter går bra att skriva där.

Det är väl när jag återvänder till Skåne som jag kanske borde börja bli orolig.

Häst är bäst på macka!

Blogg.se suger ju. Tro det eller ej, men jag har faktiskt publicerat ett nytt inlägg även efter "När katten är borta dansar råttorna på bordet" men ändå kan ingen se det. Inte ens jag! (Förutom när jag har loggat in och kan se den i listan över publicerade inlägg) Det var visserligen inte direkt ett särskilt viktigt inlägg (om man jämför med mina övriga inlägg det vill säga, vilket å andra sidan fortfarande betyder att inlägget var viktigare än livet självt) men rätt skall väl ändå vara rätt. Kanske jag kan publicera det efter detta alster. Som jag tror att endast en minoritet kommer att läsa igenom ordentligt.

Hoppsan. Jag ser att så fort jag publicerade DETTA inlägg så publicerades även det förra. Blogg.se suger.

Vi testade Silent Hill 5 (Homecoming) ikväll. Senaste delen i serien, ni vet. Stämningen är fortfarande sådär härligt Silent Hill-ig, men på något sätt märker man att det inte är riktigt samma utvecklare. Vete fasen vad det är, men något är det. Behöver inte nödvändigtvis vara någonting dåligt, det vet vi inte än. Så långt har vi inte kommit. Men något man märker är att spelet har två dominerande färgteman: grått och rött. Och så brunt då, i tillbakablickar. Vilket är okej med mig, men man blir kanske lite less i längden. Men jag gillar verkligen presentationen.

Man är Alex Shepherd som precis återvänder från "kriget" (vilket krig det rör sig om vet vi inte) till sin hemstad, bara för att finna att den har blivit kusligt ödslig. Även hans gamla hem verkar ha varit övergivet i flera år och större delen av hans familj verkar plötsligt ha försvunnit. Den enda som finns kvar är hans gamla mor som verkar ha blivit lite virrig. (Man finner henne i en gungstol med en revolver i knät, galna kärring. Inte har hon diskat heller!) Vart resten av hans familj har försvunnit? En ganska god gissning är väl Silent Hill.

Jag var nära på att skita på mig när det kom ner ett lik från taket under spelets inledning. Och då vi råkade på spelets första sjuksköterska var jag nära på att skicka ut Tobe ut ur rummet så att jag kunde fappa.

DEN DÄR KLYFTAN!

Medan mina vänner som är kvar i Skåne fortfarande letar efter sina nära och kära i ruinerna efter den stora förödelsen så sitter jag hemma i Norrland och gottar mig. Det är en massa snö ute, ingen King Kong-Bög i närheten (neeee, han är ju snäll), färdiglagad mat, etc etc. Jag skulle kunna leva utan att datorn är placerad så att folk ute på gatan skulle kunna se då jag porrsurfar ifall jag skulle glömma dra ner persiennerna, men äsch. Man får väl bjuda på sig själv.

Jag är klädd i min morgonrock, har en kopp te och en massa anime att se. (Maison Ikkoku) Jag är redo. Är du?

PS. Jag har börjat skriva dagbok på japanska. Sug på den, Skånejävlar! Det enda sättet ni kommer kunna besegra mig på när jag har kommit tillbaka är ifall ni har varit uppe i bergen och tränat! Fuck you. DS.

Ah, då är man hemma igen. Allting är sig likt... förutom mitt hem. Vad fan. Ännu en ny hund, ett nytt rum och en mor som bestämt sig för att aldrig ha några baksäten i bilen. Och folk har tatuerat sig och börjat spela WoW och skaffat gubbglasögon (för i helvete, du är bara 20 år gammal) och... nej, faktum är att ingenting är sig likt. Men jaja, borta bra men hemma bäst. Säger man ju. Men samtidigt som jag njuter av att ha någon annan som lagar maten och kan finna ett välfyllt kylskåp/skafferi/frys så tänker jag... vad skönt det skall bli när jag kan få ett eget ställe som jag kan flytta in alla prylar i. Mitt rum just nu är verkligen inte funktionellt. Man kan ju knappt spela Rock Band i det!

Och samtidigt i Skåne:

Jag blev förut tillrättavisad angående någonting som jag råkade säga i mitt förra inlägg. Och jag tror aldrig att någon har rättat mig på det här sättet tidigare!

... förutom möjligtvis på någon mattelektion då.

förresten har du skrivit fel på din blogg...

"96,3% vilket är = VG + 6,3%"

alltså hade du 7 % mer än vad som krävdes... (inte 6.3 % som du yrar om...)

en förklaring till ditt tentaresulat:
s = antalet möjliga poäng
d = 0,963*s (din poäng)
v = 0,900*s (gränsen för VG)
v*x = d --> x = d/v = 0,963*s/(0,900*s) = 0,963/0,900 = 1,07

det kan ju vara bra att kunna räkna rätt på sånt

man får inte blanda ihop procent och procentenheter

Jag tror att jag älskar dig ibland, Shitsumon-san. Jag förväntar mig mer av denna vara från dig i framtiden.
Men först måste jag få komma hem. Hem till Bygdeå, dit jag beger mig imorgon. Vi ses senare, Skåne!

Jag menar, hur skulle de kunna neka mig nu? Ett kollektiv har lagt ut en annons om ett ledigt rum och en av de inneboende studerar till att bli lingvist. I mitt intressemejl skrev jag ner min lilla ordvits som min grammatiklärare gillade så mycket att han "tvingade" mig att säga den högt inför alla i hela klassen. Va, har du inte hört den godingen? Okej, här kommer den:

- Vilken sorts hund är lingvistens favorithund?

- En syntax.

Hehe, jo, den kan man länge skratta gott åt. Nästan i klass med min "du är avskedad"-vits, men vi kanske inte skall överdriva.

I övrigt var det bara en enda läsare som önskade mig lycka till. Tro inte att jag skall hjälpa er när ni råkar på en het japan och vill att jag skall agera tolk. Sug. Till den som önskade mig lycka till:

Men tack, du. Faktum är att tentan dessutom gick ganska bra. Kanske till och med bättre än förra gången! (Då fick jag snittprocent på 96,3% vilket är = VG + 6,3%) Kanske. Mindre slarvfel i alla fall. Hoppas jag. Men nu är det jullov och snart beger jag mig hemåt!

Imorgon är vi där igen. Dagen vi har väntat på väääääldigt länge. Vi kommer alla vakna upp och slås av den första tanken som är: "idag smäller det". Men jag är en av de få som kommer uppleva hettan på riktigt. Det är bara jag och några till som kommer tvingas utkämpa själva slaget. Och det är inte ens för något större mål, något ideal eller någon man älskar. Det är helt och hållet för sig själv och sin egen överlevnad. Så därför kommer jag imorgon, med mod i barm och (återigen) lyssnandes på The Trooper, bege mig mot matteannexet uppe vid LTH och skriva terminens sista tenta. Nu jävlar.

Och detta firar Square Enix med en ny (men egentligen gammal) trailer på FFvsXIII!

Klockan  är 00:04, fredag. I Skåne är det mörkt och ute snöar det. Allt är frid och fröjd.

Men nu över till någonting helt annat.

VARFÖR GÖR DE SÅ HÄR?

Mmmmmm, aaaah, ooooh, så härligt. Tentaveckan är i full gång och två av tre tentatillfällen är nu avklarade. Jag syftar givetvis på hörförståelsen och det muntliga testet! Båda har gått bra, känns det som, och även om det fortfarande känns som att jag missbrukade "koto" på min muntliga presentation (samt att jag är medveten om misstag jag gjorde när min kära lärare började ställa frågor) så kändes det bra efteråt. Min lärare sa att hon var imponerad och, öh... att min röst påminner henne om den japanska kändisen Takuya Kimura. (Vilket verkar vara bra, då hon gillar honom) "Kakkoii koe!" sa hon. Själv har jag lite svårt att höra likheten, men äsch. Om jag kan få japanska brudar att smälta med min japanska röst så klagar jag inte. Om man dessutom lägger till att jag är lång, har vackert blont hår och blåa ögon så kommer jag bli en riktig superstjärna i Japan. Då kommer ni inte kunna skratta åt mig längre.


Typ sådär. Öh, fast inte med en kille då.

Jag lovar, inte med en kille!

Tänkte berätta att jag är extra cool nu eftersom min tentavecka har börjat. Eller tja, veckan börjar egentligen inte förrän på måndag, men eftersom jag har mitt första tentatillfälle (av totalt tre) redan på måndag så kan vi säga att den redan har börjat. Önskar bara att veckan går fort, men inte för att jag är orolig för tentan. Det är ju jullov för bövelen! Förutsatt att jag klarar alla delar på tentan så har jag, öh... mer än en månads lov, tjohoo. (De som har sett mycket av Kreml High borde veta hur jag tänker mig att mitt "tjohoo" skall låta)

Vill också berätta att jag har köpt godis för andra gången sedan jag kom till Skåne. Det skumma är att förra gången var det Polly, eftersom det var en ny smak som jag inte hade provat, och den här gången var det också Polly... av samma orsak. Julmix! Men Cloetta har blivit så hippa att de har valt att kalla den för "X-mas collection". Någon annan som har smakat den? En samling Polly med glögg-, kanel-, marsipan-, vanilj-, saffran- eller knäcksmak. Satan så go'! Lika beroendeframkallande som alltid, det går ju banne mig inte att sluta käka det.

Men visst är det ingen som har gått och trott att det där  är över? Bra! Kolla på den här nya trailern (remix av Teddybears Stockholm!):

... men glöm inte att kolla in föregående också.

Varför har ingen tipsat mig om det här klippet förrän nu? Det var ju skitroligt. Borde vara skitroligt för er också, ifall ni har spelat Mario Kart någon gång... eller bara uppskattar fånigheter i vardagen.

Det är lite sorgligt när idéer och projekt man har på gång rinner ut i sanden. Några jag kan räkna upp är till exempel Legenden om Grovis 2, att göra en musikal av den ryska revolutionen istället för att bara redovisa den (visst grämer du dig också över att den inte blev av, Coolvitte?), att klara av Final Fantasy XII före jag påbörjade de andra spelen jag hade, Super Master Detective Edward Carnby: The Springwinterfall Slaughter... eller jo, den blev ju färdig och jävligt bra, lol.

Det är också trist när företag bestämmer sig för att ändra konceptet på sin marknadsföring. Hur många är det som minns den gamla reklamen för Polly? Ni vet, det där skitgoda chokladgodiset som man blir beroende av. Jag tror inte att jag någonsin har hört talas om planeten "Candelia" efter det här...

Jag kan bara komma på fyra anledningar till att folk inte längre läser och kommenterar min blogg. Dessa är:

1. De har blivit så pass förkylda (det är ju december!) att de har drabbats av minnesförlust och glömt... inget, förutom adressen till min blogg. Den är http://iamawinner.blogg.se, så kom ihåg det, era jävlar.
2. De tror att det inte finns någonting kul man kan skriva i kommentarerna. De har fel.
3. De har egna bloggar, men eftersom min är så jäkla mycket coolare så sitter de och surar någonstans. Fuck you, var inte en sådan dålig förlorare.
4. De spelar Mirror's Edge och/eller Rock Band 2.

Skärp er! Här på min blogg är vi som en familj. Världens bästa familj. Faktum är att vi alla borde sätta oss ner och fira jul här på min blogg den 24:e december. Låter skitbra!

Men eftersom det bara är jag som är tillräckligt cool för att vara här så ger jag en tidig julklapp... till mig själv.