I ditt ansikte, PM

Tankte bara meddela det att kursen i stort sett ar slut nu. Vi hade ett muntligt prov idag dar man fick sitta tva och tva och tala med tva av lararna om vistelsen i Gifu i runt tio minuter och det var latt som en platt. Imorgon har vi en avslutningsceremoni och nasta dag aker jag och halsar pa min vardfamilj for att sedan dra vidare till Kyoto, Hiroshima, Osaka, Nara och till sist tillbaka till Tokyo. Kanske inte kommer fa tillgang till en dator igen forran jag ar tillbaka i Tokyo sa jag ville bara att ni inte behover oroa er for den eventuella tystnaden pa internet.

Nu skriver jag pa nytt fran landet dar man har plockat undan 98% av alla papperskorgar for att forebygga terrorism.

Vi fick hora fran forra arets sommarkursdeltagare att de hade upplevt typ "2 dagars regn" under hela sommaren, vilket verkade stamma i borjan av var sommar har. Men efter ett tag borjade regnperioden pa riktigt och trots att den skulle sluta "i mitten av juli" sa regnar det mer an nagonsin. Det har varit gratt 90% av tiden de senaste veckorna, kanns det i alla fall som, och igar askade det tydligen hela dagen. Jag skriver "tydligen" eftersom jag inte var i Gifu hela dagen. Trots att det sag ratt morkt ut sa var vi nagra som begav oss till havet eftersom vi var sugna pa att uppleva det i Japan. Havet ligger en ganska bra bit fran Gifu. Vi akte med bil och det tog over tva timmar att komma fram. Sa vi akte och akte och akte och det var fortfarande mulet. Men sedan helt plotsligt lattnade molnen och solen tittade fram. Tittade man bakat sag man de svarta moln som tackte Gifu. Det var nastan som att man hade lamnat Mordor.

Da kom man fram till en liten ort som hette Morozaki som hade en liten hamn fran vilken vi tog en liten bat for att komma till en o som hette Himakajima dar stranden fanns. Och sa fort man kom dit var det antligen behagligt varmt. Varmen var typ densamma som i Gifu men den sabla luftfuktigheten var ju som bortblast. For en gangs skull  rann inte svetten bara av att man promenerade i fem minuter. Man inser snabbt att det forsiggar mycket trams i Gifu! Det har var forresten forsta gangen jag var pa en lite finare strand och forsta gangen jag simmade i riktigt salt vatten. Forsta gangen jag upplevde sand man kan steka agg pa ocksa. Mycket spannande.

Sa vad gor japaner pa stranden egentligen? De tillbringar inte sin tid pa riktigt samma satt som vi gor. Atminstone inte pa de strander som jag har varit pa. En typisk svennestranddag ar att man badar och sedan lagger sig och steker. Eller sa lagger man sig och steker och sedan badar. Man kanske fikar nagon gang ocksa. Finns det mojlighet kan man aven se folk spela beach volleyboll. I Japan ser man sallan folk som solar. Sa fort man kommer dit ser man en massa parasoll och alla sitter under dem ifall de inte badar. Solstolar sag jag inte en enda av och jag kan inte minnas att jag sag nagon som hade lagt sig i solen for att bli brun heller. Troligtvis ar det sa eftersom japaner inte tycker att det ar vackert att vara brun, atminstone inte vad galler tjejerna. De forsoker bli sa bleka som mojligt, ofta ar det darfor man ser dem ga runt med ett paraply aven pa soliga dagar.

Det forekommer mer lek pa japanska strander an pa svenska ocksa, tror jag. Nu ar jag inte helt saker pa att jag sag nagra andra som lekte som vi gjorde, men vara japanska kamrater foreslog lekar vi kunde anga oss at nar vi inte badade. (Om ni forresten badar i havet i Japan sa akta er for stenarna som kan finnas pa botten lite langre ut, javligt vassa grejer!) Vi gjorde till exempel klassikern med att begrava nagon i sand, skillnaden var val att sanden var varm som fan, och nagon slags kapplopningstavling. ("Aru, (mitt japanska smeknamn) ar du bekant med den har leken som heter, eeeeh... beachfrag?") Och givetvis lekte vi suikawari, den dar leken dar man skall spracka en melon med en pinne som faktiskt ar tankt att man skall leka pa stranden. Efter att 5 personer hade missat gick mitt billiga trasvard, som jag hade kopt, sonder i tva delar medan melonen annu var hel. Det loste sig dock i slutandan och vi avnjot var ljumma vattenmelon.

Fler spannande grejer som fanns pa den on var val kanske restaurangen vi at pa som hade farskfarsk sushi. De hade fiskar i ett akvarie varifran de tog fisken, slog ihjal den och tillagade den. Det ar grejer det! Vissa i sallskapet madde lite illa, men jag at i grodan ro. Det fanns nog levande blackfisk dar ocksa med tanke pa att hela on var kand for att ha god blackfisk. Vart att namna ar att det fanns en avskild del av stranden dar det fanns delfiner. Min kara kamrat Simon uppmarksammade detta genom att se en samling med barn och en fena som stack upp ur vattnet och sa: "det verkar vara en haj eller nagot". Vi akte hem efter allt detta och kom till ett Gifu dar det askade.

Tack vare denna dag pa stranden ar jag solbrand pa hela snoppen ryggen (hehehe) och sover darfor pa mage ett par dagar framat.

Tillbaka fran landet dar en Big Pack chipspase ar mindre an svenska standardpasar. (170g-240g) Skoja bara. Jag ar inte tillbaka, jag ar fortfarande i Japan. Men chipspasarna ar sma pa riktigt. Dessutom ar det tankt att man skall dela dem med flera, de oppnas alltid fran "ryggen", sa att saga, sa att det skall bli lattare for alla att ta. Lite tramsigt om man fragar mig.

Vad har hant sen sist? Inte sa mycket att beratta om egentligen. Eller jo, det hander ju alltid grejer har. Nastan. Fa se har, vi har haft 38 graders varme plus Gifus onadiga luftfuktighet. Vi har aven upplevt hyfsat mycket regn och spelat igenom Silent Hill 1-3. Bra skit. Ah, badhus! Ar man i Japan, och inte har en stor tatuering som skrammer folk, sa bor man besoka badhusen. Kallas antingen sentou eller onsen, skillnaden ar att det ena ar elektriskt uppvarmt och det andra en naturlig varm kalla. Onsen, den naturliga kallan, skall dessutom vara battre for kroppen och man skall tydligen kunna dricka det. Nagon sa att det finns onsen med glas vid bassangerna for att man skall kunna dricka om man sa vill. Frascht!

De ar hur som helst sjukt harliga, aven om det kanns javligt skumt att traska runt i ett badhus spritt sprangande naken. Forvisso ar det tankt att man skall ga runt med en liten handduk darinne, men vi hade inte med oss nagra sadana nar vi besokte ett sentou forra veckan sa vi fick helt enkelt leva med att blotta vara stora, kraftiga, vasterlandska konsorgan for japanerna. Japanerna gor forstas typ samma sak, den dar lilla handduken vi snackade om har de pa huvudet. I alla fall nar de badar. Nagra av dem.

Hur som haver finns det massa roliga grejer! Till att borja med finns det... tja, en vanlig bassang som man sitter i och har varmt vatten. Kanske inte ar sa mycket mer spannande an sa. Men da finns det en annan bassang som har 40 grader varmt vatten och far en att kanna sig som att man kokas levande. I den fanns det tre olika "aktiviteter". En var att man fick sitta i nagot som kanske skulla kunna beskrivas som sma bas, men istallet for vaggar ar det kalla ror som man kan vila huvudet och armarna pa. Och sa sprutas det upp bubblor. En annan ar en virvelpool. En annan ar en... vet faktiskt inte vad det ar egentligen, for pa bilden sag det ut som att man skulle halla i ett handtag i vaggen och lata de dar... vad fan kallas de? Ni vet sana dar hal som finns i bassanger som blaser sa att det blir bubblor. Vi kallar dem bubbelsprutare tills vidare. Man skulle i alla fall bli bubbelsprutad i skrevet och det verkade lite farligt sa vi hangde inte dar sa mycket.

Nar man tanker efter kunde stallet vara lite som en tortyrkammare. I den "vanliga bassangen med varmt vatten" fanns det ett elektriskt element som verkade vara farligt att rora vid. Man dor sakert om man gor det. Sedan har vi minibassangen som innehaller kallare vatten an i sjalvaste RATAN! Fem minuter dar och du dor. Sedan far man forstas springa in i bastun som innehaller en TV. Det sista tortyrredskapet ar duschbaset med tre duschar pa vardera sida om en. Vi vet inte riktigt hur den aktiveras, men vi tror att den aktiveras av att man trycker pa en knapp utanfor duschen och nar den val drar igang sa kommer det ut 100-gradigt vatten ur samtliga duschar och branner huden av en. Och sedan gar man ner i bassangen med kallareanRatankallt vatten och mar bra igen. Sedan gar man utomhus och finner en liten plats med valdigt lag vattenniva dar vi tror att det var tankt att man skulle ligga pa rygg och slappa. Det sag forstas lite ut som att japanerna som kom ut efter ett tag skrattade lite nar de sag de tre utlanningarna som lag helt nakna pa rygg med snopparna i vadret. A andra sidan blir man jamt skrattad at i Japan som utlanning, vad man an gor.

Jahapp, det blev ett inlagg om japanska badhus. Jag namnde inte ens att sommarkursen slutar nasta vecka. Naja, nasta inlagg handlar forhoppningsvis om Oykot Club.

Jag slar aterigen pa djungeltrumman i landet dar det ar valdigt populart att fraga nagon om vilken blodgrupp personen tillhor. Jag har i och for sig inte fatt den fragan an, tror jag, men det finns andra som har. Jag har bara fatt fragan om jag har flickvan. Japaner ar inte radda for att fraga om det ifall de forsoker lara kanna nagon.

I fredags akte vi allihopa tillsammans till ett stalle som heter Gujou som tydligen ligger hogre ovanfor havsytan an Gifu och troligtvis darfor ar mycket svalare. Att Gujou var mycket skonare var dock inget man tankte pa forran man klev av bussen nar man kom tillbaka till Gifu da man inom trettio minuter hade svettats mer an vad man hade gjort sammanlagt under de tre och en halv dagarna man hade spenderat i Gujou totalt. Jaja, hur som helst.

Vi for alltsa till Gujou vilket ar ett valdigt litet japanskt samhalle som kan beskrivas som mycket vackert. Helt klart ett av de allra mysigaste stallena jag har besokt, om inte DET mysigaste. En stor del av poangen var att vi skulle prova att bo tillsammans med varsin japansk familj for att fa kanna pa ett lite mer vanligt japanskt hem och fa veta lite om hur de lever. Detta var dock inget som intraffade sa fort vi anlande till Gujou utan vi spenderade i stort sett hela dagen dar med diverse olika aktiviteter innan vi traffade vara familjer pa en valkomstfest pa kvallen. Dessa aktiviteter innefattade exempelvis ett besok pa en japansk lagstadieskola som faktiskt var mycket roligare an vantat. Ungarna var nastan excentriska, jag vet inte om det var for att de fick besok av utlanningar eller for att de slapp lektioner eller om det var for att det bara var sa de var. Troligtvis en kombo.

Alla fick en gullig handgjord skylt med sitt namn pa som man hangde runt halsen, jag fick den stora aran att halla ett halsningstal for oss svenskar infor alla barnen och lararna (pa japanska) och blev da en smula nervos och glomde minst halften av mitt tal som jag hade tankt ihop i huvudet pa en timme. Jo just ja, vi fick se nagon slags "roliga timmen" och sedan stack minst halften av alla ungarna och vi fick lara oss dansa japansk bondans tillsammans med ungarna. Det var namligen tankt att vi skulle dansa detta kvallen darpa. Sedan nar det var slut lekte vi lite med barnen och sedan fick vi ett glatt farval i form av att de... tja, utforde nagon slags ritual som blev ganska svettig.

Men pa valkomstfesten fick jag traffa min familj, eller... snarare mamman i min familj. Och en van till dem, som var precis lika gammal som jag. Resten av familjen var hemma och vantade och mamman var jatteorolig for att jag inte skulle kunna nagon japanska da ingen i familjen kunde det minsta engelska. Och det var val i princip darfor hon hade tagit med sig sin van, som var i min alder, eftersom hon kunde lite engelska och dessutom sa hade den har vannen mycket mer erfarenhet av att vara en homestayfamilj. Jag var namligen den forsta personen som min familj var homestay for. Just darfor blev det lite tyst och stelt till en borjan, men nar hon forstod att jag kunde mycket mer japanska an vad hon forst trodde sa blev hon mycket mer avslappnad. Alla dansade aterigen bondans och sedan akte vi hem till deras ovantat stora och frascha hem och traffade familjen som bestar av en mamma, pappa, tva soner, en hund och en farmor och farfar. Eller mormor och morfar, jag vet inte. Sedan fick de souvenirer fran Sverige av mig i form av te som ar gjort i Sverige (japaner gillar ju te, aven om det oftast ar gront te), en burk att ha det i (med muminmotiv pa!) och alhgrens bilar. Jag tror att det uppskattades. Jag hoppas da det.

Dagen darefter gjorde vi lite aktiviteter pa formiddagen men de spelar inte sa stor roll. Vill hadanefter fokusera pa min homestayfamilj. Alltsa, jag tror visserligen att det var min (homestay)mamma som gjorde hela grejen, men min familj var helt galet bra. Jag har pratat med de andra och medan alla visserligen har hamnat hos snalla familjer sa ar inte alla helt nojda med sina familjer av olika skal men jag tror att jag hade turen att hamna i familjen som absolut alla hade alskat att hamna i. Pappan var visserligen lite tyst och barnen var till en borjan lite blyga, men de undvek en aldrig och var valdigt trevliga. Vet inte hur pass gamla sonerna var riktigt, forutom att den ena var lagstadieelev och den andra gick pa hogstadiet. Forutom den aldre sonen som var upptagen med fotbollstraning infor nagon viktig match nu snart, samt mormor/farmor och morfar/farfar, sa akte vi och gjorde diverse trevliga saker tillsammans. De var galet snalla, de fragade om vad jag ville gora och ville jag gora nagot speciellt sa gjorde vi det och om jag inte visste nagot sa kom de med egna jattebra forslag. Vi akte till onsen, till ett japanskt varmvattenbad, besokte slott, akte till diverse schyssta souvenirbutiker, en vacker by byggd i gammal traditionell japansk stil, at en massa god mat och hade en grillfest. Vi gick tillsammans till matsurin (festivalen) i Gujou pa lordagskvallen dar jag bar min yukata som jag har kopt (en traditionell japansk sommarkladsel som folk ofta bar pa sommarfestivaler) och fick hjalp med att ta pa med en annan van till mamman, som var foregoende vans mamma och dessutom kollega till min vardmamma.

Stamningen pa matsurin var grym med folk som dansade, traditionell japansk musik i bakgrunden, stand med mat, dryck och lekar med priser. Jag rekommenderar verkligen att ga till en japansk festival om man ar i narheten av ett stalle som har en sadan festival under tiden man ar dar. Fuck year. Jaja, vi hade grillfest pa sondag kvall med nyss namnda vanner och dessutom en av mina klasskamrater som inte kunde vara med sin homestayfamilj under helgen och tva av mina tutorer. Valdigt trevligt med gott sallskap, god mat och fyrverkerier. Sa helgen gick fort och det blev mandag och man skulle hem. Men innan vi akte till stallet vi skulle skiljas pa sa hade jag en dejt med min mamma vid ett stort vattenfall. Det var valdigt mysigt i och med att det var vackert och att det fortfarande var tidigt pa morgonen (och det regnade lite grann) vilket innebar att det inte var nagra andra manniskor dar. Ungefar tio minuter sena till motet fick vi lyssna pa alla andras avskedstal, som man alltsa gjorde infor alla andra svenskar, koreaner och familjer med en mikrofon i handen, och till sist blev det min mammas tur att halla ett litet tal. Hon borjade grata lite grann medan hon holl sitt tal, vilket fick andra att ocksa borja grata lite grann, och sedan var det slut. Vi tog ett gruppfoto, man sa hej da, jag kramade min mamma (resten av familjen kunde namligen inte folja med till detta mote, sa jag hade kramat dem tidigare) och sedan gick jag pa bussen. Nar vi akte sa var det en person som sprang efter bussen och kom ikapp nar vi stod i en korsning med rott ljus. Det var min japanska mamma som stod och vinkade.

Jag skall forsoka halsa pa dem igen.

Yo yo yo, jag sitter an en gang pa min blogg fran landet dar man betalar busschaufforen forst nar man stiger av. Det gor man kanske aven i andra lander an i Japan, men jag syftar atminstone pa Japan. I Gifu regnar det. Studenterna som for forra aret skrot om att det kanske regnade tva dagar pa hela sommaren, men i ar har det minsann regnat en hel del. Till en borjan gjorde det inte det, men de senaste veckorna har det allt som oftast varit regnigt/mulet. Vilket ar lite jobbigt om man vill aka nagonstans, vilket man oftast vill.

Vart sallskap har nu utokats av koreaner som vara tutorer arrangerade en trevlig valkomstfest for. Det var en valdigt intressant fest eftersom det borjade med en javla massa mat och dricka och sedan en javla massa lekar. Och sedan en javla massa snacks. Det var faktiskt inte helt dumt, varfor har man inte fler fester dar man for ata en javla massa mat? Mycket roligare an att... prata. Usch for sant! Forresten, angaende dessa koreaner sa ar de ganska kassa pa japanska. De ar fem stycken varav tva inte kan snacka pa japanska alls. I stort sett. De ar daremot ganska duktiga pa kinaengelska. De andra ar visserligen hyfsade, speciellt en av dem som ar battre an alla oss svenskar. Valdigt duttit. Bilder fran festen, och annat, finns nu upplagt pa facebook.

Ikvall drar vi till Oykot Club och imorgon beger vi oss till Gujou, dar vi alla skall bo med en varsin vardfamilj under helgen. Sayonara. Det ar japanska for "hej då".