I ditt ansikte, PM

Skriver på nytt från landet där tabascon kommer fram när man skall äta pizza.

Det har varit mycket Sverige de senaste dagarna. Man får visserligen jämt snacka mycket om Sverige, med tanke på att man är svensk och japaner är nyfikna, samt att vi faktiskt har lektioner där vi diskuterar kulturskillnader och läsa om samhällsproblem i Japan och då får man ju även som uppgift att jämföra det med hur det är i Sverige. Men häromdagen blev vi bjudna till att träffa "några lärare" som ville träffa några svenskar och det lät ju trevligt, så jag och Per tackade ja. Efter att ha blivit bjudna på middag av en av gubbarna som vi lär ut svenska till (som var den som bjöd oss till detta event från första början), åkte vi tillsammans med honom till en lågstadie/mellanstadieskola. När vi hörde att vi skulle få träffa ett par lärare så trodde jag att det var ett par polare till gubben och att vi kanske skulle sitta och hänga på en izakaya (eftersom vi visste att vi skulle få mat) men istället blev vi satta i ett klassrum, framför ett tiotal låg/mellanstadielärare. Gubben som vi hörde till satt också med oss och höll en liten föreläsning om de gånger han har varit i Sverige, och Skandinavien i övrigt, och skillnader i skolsystemet mellan Sverige och Japan. Då och då bad han oss kommentera och det hände att någon i publiken ställde någon fråga. Tydligen räknades detta som ett jobb, för vi fick lite betalt efteråt.

Och igår hölls det en välkomstfest för mig och Per av Nagoyas Sverige - Japan-förening där det samlades ett tjugotal japaner (de flesta ganska gamla) som av en eller annan anledning är intresserad av Sverige. Där fanns bland andra en gammal gubbe som såg ut som en redigt ful gammal tant, vars koppling till Sverige jag har glömt men han hade med sig en diktsamling på svenska och en i Japan köpt skiva med någon folkmusik som jag aldrig har hört talas om, en man vars son jobbar i Stockholm, några som har varit där och rest, en tjej som har pluggat i Göteborg i ett år och blivit flytande på svenska och en tjej som skall åka på en resa dit i vår och vill lära sig lite svenska före. Gubben som satt mittemot mig har däremot aldrig ens varit i Skandinavien och vet knappt ens särskilt mycket om Sverige, det lät som att han bara hade blivit ditdragen av någon. Men han ställde intresserat frågor och blev lite full på öl och sa att han skall börja älska Sverige från och med då.

Men trots det förvånansvärt stora intresset för Sverige (nåja, nu utgör ju dessa tjugo människor inte ens 0.000001 av befolkningen men ändå) så är det fortfarande få som verkar veta varifrån ABBA kommer.